Kaffestund

Morgonkaffe i Barcelona, 2011

När jag var ca. 12 år gammal började jag anse att dricka kaffe är coolt. Jag var väldigt avundsjuk på mina äldre kusiner som drack kaffe på släktkalas. Det var så vuxet och jag ville känna mig som en vuxen.

Jag tyckte redan då massor om kaffesmak i bakverk, tillexempel chokladtårtor, men hade väldigt svårt att dricka "riktigt" kaffe. Det smakade så bittert! Hur kunde någon njuta av det?

Espressokopp köpt i Milano 2009.

Jag tänkte att jag måste bli van. Så jag började med en tesked, sedan med en matsked och småningom blev mängderna större. Rena drogmissbruket, haha! Men att dricka större mängder kaffe var svårt, jag försökte dölja den bittra smaken med en hel del socker, mjölk och kakao pulver!

Min kusin Ida skämtar med mig än i dag och sätter ibland O'boy burken på bordet vid kaffetid :)

Sedan smakade jag på espresso. Det var helt annorlunda. Det var gott. En liten mängd starkt kaffe med lite mjölk och lite socker. Mums! Mindre syror för magen och mera koffein.

Morgonmacchiato i Berlin, 2010.

När jag sedan flyttade hemifrån köpte jag inte en "riktig" kaffekokare (typ Moccamaster) som alla andra utan från Ikea den billigaste espressokokaren som fanns på marknaden.

Ikeas billiga espresso kokare, Helsingfors 2009

Den har serverat mig bra i alla dessa 7 år jag ägt den men igår märkte jag att det börjar bli på tiden att köpa en ny. Den har gått sönder lite här och där och slitits till ett tillstånd att den inte är direkt attraktiv mer. Jag har ju också den roliga Bialettis kokaren jag fått av mina vänner Sonia och Giovanni i gåva, men den kan man koka endast för två och därför har jag startat en mission: köp en ny espressokokare (för ca.6 koppar).

Bialettis espresso moka för 2. Helsingfors 2009.

Så när mitt straff i Schweitz slutar och polisen låter en bandit som jag ingen ta mig vidare på deras vägar skall jag gå och shoppa espressokokare i Milano. Blir det en Bialetti? En Alessi? Det får vi se. Men ivrig är jag.